Dag 08, Ett Ögonblick

Eftersom jag ändå ligger och väntar här mellan sjukanmälningarna så kan jag lika gärna slänga in de här. Vi är JÄTTE sjuka. Eller inte men jag känner mig nästan döende:)

Funderade länge på vad jag skulle skriva om för ögonblick. Men jag väljer förlossningen. Och jag väljer båda. För jag kan inte välja mellan de två ögonblicken. De är de bästa ögonblicken i mitt liv.

Gabriella
Detta ögonblick startades kl 7 på morgonen den 11 jan 03 när vattnet gick. Sen blev de diskning, dammsugning, tvtittning och Semleätning med nersköljning av päronsoda:). 15 var de dags att åka in på kontroll. Och då fick jag stanna kvar. Runt 17 gick vi ner och fika då hade jag jätte ont. Så jag började gråta:(. Men kl 21 fick vi komma in i förlossningsrummet. Och jag mådde grymt illa av lustgasen så la bara ifrån mig den när jag behövde den som mest. Fick till slut ryggbedövning så då blev de lite bättre:). 02.5. Fan minns inte exakta klockslaget nu hur dålig är inte jag då. Antingen 51. 52 eller 53. Då kom äntligen en liten flicka till världen. De la henne vid mina fötter och jag gnällde över att de gjorde ont. Fick upp henne en liten liten kort stund. Och hade de inte varit för smärtan hade jag säkert kommit ihåg just de bättre. Men de var alldeles underbart att ha henne i min famn den korta stunden innan jag rullades iväg på operation. Fick sen inte träffa henne fören 8 på morgonen. Då var hon HUNGRIG..


Linnéa
Denna minns jag mycket bättre kan vara för de inte var så länge sen också. De blev planerad igångsättning så på morgonen vid 8 tiden den 30 apr 09 infann jag mig på sjukhuset. Halv 9 tog de hål på hinnorna och jag fick sen gå fram och tillbaka i korridoren. Men inget hände så fick värkstimulerande dropp.. När de sen började göra lite små ont fick jag ryggbedövning. Som jag fick en allergisk reaktion emot. Satan vad de kliade. Och benet svullna med. Vid straxt efter 4 när jag skulle öppna min cola sjönk Linnéas värden och jag fick lägga mig ner. Och då konstaterades även att jag var öppen 5 cm.. Till min besvikelse. Men 2 sekunder senare fick jag konstigt ont. Riktigt ont. Visste inte var jag skulle ta vägen . Mamma ringde på personalen och då var jag öppen 10. Så de gick otroligt fort i slutet. Och denna gång fixade jag lustgasen, såg segelbåtar:). 16.37 var hon ute. I min famn. Men jag ville helst inte släppa gasen.. Hon var lite för kall så fick stanna ett bra tag på förlossningen och ligga hud mot hud. Så mysigt.


Och de var de två absolut bästa ögonblicken i mitt liv, med de två absolut bästa personerna i mitt liv <3 Älskar dem något så otroligt mycke

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0