Dag 15, Mina Drömmar
Jag drömmer som de flesta andra om att få vara lycklig och frisk livet ut. Men självklart har jag mer specifika drömmar också..
Jag drömmer om bättre lön, bil och körkort. Mer tid med mina Barn och att de ska få ett bra liv.
Jag drömmer om att flytta härifrån, ut till lugnet på landet. Jag verkligen längtar ut. Känner mig så fånigt glad och lycklig när jag är på landet. De gånger jag jobbat ute på vischan i mindre områden så känner man sig så himla dum Haha. Man (i varjefall jag) får ett fånigt leende på läpparna som går från öra till öra när man går mellan villorna och man känner sig glad i hela magen. När man slutar vill man inte alls åka tillbaka till stan där de vimlar av människor ÖVERALLT. Skäggetorp är faktiskt ganska bra ändå. De är för mycke rörelse och för lite gröna ytor men de är inte folk överallt.
I somras var vi även iväg mitt ute i ingenstans. Jag satt ensam på altan i solen medans Linnéa sov middag och Bella var ute och lekte. Och jag kände mig SÅ hemma. Har aldrig känt mig så hemma någon gång i mitt vuxna liv som jag gjorde då. Så de är en av mina största drömmar. Jag trivs inte så här. Men för den drömmen behövs både massa pengar, körkort och bil. Så de hänger ju ihop. Jag vill ändå inte bo ute i ingenstans. Utan precis vid utkanten av ett samhälle. Så hemma är man helt ifred ingen direkt granne. Men de ska inte ta mer än fem-tio minuter att komma till samhället om man går. För barnen måste ha nära till andra barn. De är VIKTIGT. Och man måste även kunna ta sig smidigt in till stan där övrig familj bor.
De är egentligen svårt att förklara ens drömmar. Och ibland känns de liksom skit samma. Men min allra största önskan. Säger hellre önskan än dröm. Så min största önskan är att Barnen får vara friska och må bra. Att de får RIKTIGA vänner och att de trivs med sig själva. De är de viktigaste för mig..
Jag drömmer om bättre lön, bil och körkort. Mer tid med mina Barn och att de ska få ett bra liv.
Jag drömmer om att flytta härifrån, ut till lugnet på landet. Jag verkligen längtar ut. Känner mig så fånigt glad och lycklig när jag är på landet. De gånger jag jobbat ute på vischan i mindre områden så känner man sig så himla dum Haha. Man (i varjefall jag) får ett fånigt leende på läpparna som går från öra till öra när man går mellan villorna och man känner sig glad i hela magen. När man slutar vill man inte alls åka tillbaka till stan där de vimlar av människor ÖVERALLT. Skäggetorp är faktiskt ganska bra ändå. De är för mycke rörelse och för lite gröna ytor men de är inte folk överallt.
I somras var vi även iväg mitt ute i ingenstans. Jag satt ensam på altan i solen medans Linnéa sov middag och Bella var ute och lekte. Och jag kände mig SÅ hemma. Har aldrig känt mig så hemma någon gång i mitt vuxna liv som jag gjorde då. Så de är en av mina största drömmar. Jag trivs inte så här. Men för den drömmen behövs både massa pengar, körkort och bil. Så de hänger ju ihop. Jag vill ändå inte bo ute i ingenstans. Utan precis vid utkanten av ett samhälle. Så hemma är man helt ifred ingen direkt granne. Men de ska inte ta mer än fem-tio minuter att komma till samhället om man går. För barnen måste ha nära till andra barn. De är VIKTIGT. Och man måste även kunna ta sig smidigt in till stan där övrig familj bor.
De är egentligen svårt att förklara ens drömmar. Och ibland känns de liksom skit samma. Men min allra största önskan. Säger hellre önskan än dröm. Så min största önskan är att Barnen får vara friska och må bra. Att de får RIKTIGA vänner och att de trivs med sig själva. De är de viktigaste för mig..
Kommentarer
Trackback
